onsdag 7 mars 2012

Aggressivitet hos valpar och unghundar....


Mår ganska bra just nu är speedad på den höga cortisondosen och sover i snitt 3-4 timmar om dygnet, det funkar i tre dygn sedan stänger kroppen av och jag får en natts sömn för att vakna pigg igen. Våren är här och med det vaknar hundägarna igen, jag arbetade nyligen med en klient som hade fått en valp. Valpen var 6 veckor gammal när han tog hem honom och han hade farhågor om att hans nya familjemedlems bitande inte var normalt. Detta har fått mig att fundera lite på aggression hos valpar och unghundar!

Det är svårt att föreställa sig en 8 veckors valp ha "aggression problem", men tyvärr har några det. Det är de valparna och klienter jag oroar mig mest för.


Utan en tydlig och kraftig förändring i förhållandet till dessa valpar, som är hårdkodade för aggression och problem, kan det leda till omplacering, eller att bita någon mot avlivning.

Jag är säker på att jag kommer att få några bakslag för offentligt erkänna att små valpar kan ha "aggression" eftersom de flesta människor tror att "valpar är valpar och om du bara belönar dem rätt" så kommer du aldrig behöva att oroa dig för angrepp.

Men hur mycket jag än vill önska att denna filosofi är sann, så är det inte sanningen. Och det är inte rättvist mot ägarna att få hand om dessa valpar. Några valpar har en onormal mängd av aggression, ilska och en tendens till "bita" inte "nypa", men själva verket hugger på allvar!

Jag oroar mig och jag känner mig berörd för både valparna och deras förtvivlade och sorgsna ägare, som gör allt de kan för att stävja beteendet.

Det första man måste inse, är att dessa valpar inte är normala och att det finns massor av dem där ute! Även 8 veckors valpar som ger de hårdaste bett som möjligt på ägarna när de är arga eller vaktar ett objekt.

Valpar utforskar sin omgivning med sina tänder och de flesta valpar går igenom vanliga tugg stadier. Ett sätt att tugga är när valpar leker med varandra. Vissa valpar kan även oavsiktligt nafsa och bita deras ägares så att huden går sönder, nafsa och bita är oftast normalt och helt enkelt ett problem med impulskontroll att lära sig att anpassa munnens hårdhet!

I de flesta fall är nafsa en faktor i grov lek eller försöker den engagera sina ägare i en utmaning eftersom de är avbrutna  eller uttråkade. Nafsande  kan också uppstå som en produkt av jaktbeteende, vilket innebär saker som rör sig snabbt förbi dem (katten,  byxben) ådrar sig ett bett.

Många valpar från linjer av tjänstehundsinriktning, är kända för att hoppa upp och bita sina ägare i låret när de ser sina ägare springer eller går förbi och från denna typ av vallhund kan detta beteende vara helt normalt! Genetik är en kraftfull faktor!

Valparna jag arbetar med biter av flera skäl. Det första var att de är fruktansvärt aggressiva runt mat, över föremål och vid hantering. Valparna har även oprovocerat hoppat och bitit mot ansikten på stilla sittande barn! De biter med samma kraft och intensitet som en vuxen hund och det har alltid resulterat i kraftiga bitskador för ägarna, det är inte en normal aggression!

Dessa valpar använde ingen impulskontroll, och går från 0-100 på någon sekund.
Dessa hundar gillar inte att bli fysiskt manipulerade eller klappade på, om det inte är på deras villkor, och om reglerna bryts så resulterar det med ett öppna bitskador. Dessa bett är inga misstag utan avsiktligt bitande med vansinnesutbrott som följd för att få sin vilja igenom.

De flesta valpar lära sig eller föds med någon form av impulskontroll, lära sig att kontrollera sig själva och sina önskningar i viss liten utsträckning. Vanligen är tiken med och ger valparna en fin språkinlärning där valparna lär sig att avbryta och hantera sina impulser. Eftersom hon inte vill bli biten, så är inlärningen av att vara känslig för den andra individen ett måste. Hon passar också valparna från att hacka på varandra på ett överdrivet sätt. Hon sätter då stopp med en auktoritetsmarkering. Tiken lär valparna att underordna sig om förhållandena är normala!

En del av dessa typer av problem är att jag tror att de blir skilda från tiken för tidigt så valparna inte får språkinlärningen befäst, med det så vet valparna inte heller hur de ska respektera andra och underordna sig. Vi har fått fram antagonister med laddade vapen i munnen!

Det andra problemet tror jag är genetik. Jag vet att miljö är en stor del av resultaten på beteenden och att dåliga erfarenheter kan leda till dåligt beteende senare i livet. Men har jag sett hundar som nästan svultit ihjäl, som aldrig skulle tänka på att vakta runt maten. Jag har sett hundar som har blivit slagna och misshandlade som aldrig skulle tänka på att bita en människa.

Precis som inte alla misshandlade barn växer upp och bli sociopater och inte alla sociopater utsattes för övergrepp.
På frågan om var tiken var när dessa ägare hämtar sina hundar, svarar de inte ovanligt att…
-" Hon måste vara inlåst i ett annat rum eftersom hon inte gillade folk"

Detta är inte alltid sant att aggressiva raser får aggressiva valpar, precis som inte alla valpar till ledarhundar som har fötts upp för att vara sociala är sociala, men oddsen är större att sociala hundar får sociala valpar och aggressiva hundar får aggressiva valpar! Aggressiva hundar ska ALDRIG avlas vidare på!

Förhoppningsvis kommer någon att läsa detta innan de överväga att ta en valp från en aggressiv avels hund och att presumtiva köpare kommer att kräva att träffa minst en av föräldrarna till sina valpar! Detta kommer att hjälpa många människor från sorg och förtvivlan som kan uppstå.

De flesta av dessa valpar, kan om de hamnar i en miljö med konsekvent, tydlighet, strikt beteendeterapi, positiv förstärkning och socialisering utvecklas till fullt normala hundar. Det är ett mycket tungt arbete och man får aldrig falla ur sin roll som ledare, då faller hunden tillbaka in i beteendet.

De flesta av dessa valpar behöver en livstid av utbildning och direkt kontroll från sina ägare annars kan de kan börja glida tillbaka till sina gamla hjulspår och deras önskan att styra sin omgivning kan komma fram med besked.


Hur gör vi då? Vi leder inte in det i en fysisk disskussion, när hunden befinner sig i raget, aggressionsutbrottet för då blir vi skadade på alvar. Använd din hjärna för att slippa bli biten, du får inte bli rädd och backa, då har hunden fått den optimala vinsten på sitt beteende! I detta utbrott är det bättre att nonchalera för att slippa svara på hundens utmaning!

För vad händer när hunden på 50 kg och bestämmer sig för att slutligen attackera? Aggression väcker aggression även om du inte ser det så, kan fientliga känslor vakna när din hund fysiskt utmanar dig. Svara inte på utmaningen denna gång och ta det inte personligt, utan  vi tar det en annan gång!

Lydnad är ett måste redan från igår! Glöm inte bort att det forfarande är en valp men den måste följa regler och det omedelbart, börja att lära sig impulskontroll! Hunden måste bära ett koppel på, så hans ägare kan kontrollera honom, genom att korrigera i kopplet för att bringa den ur balans. Då får man effekt utan att ta i den aggressiva hunden!
När den inte längre får som den vill med hjälp av tänderna eller hot minskar beteendet eftersom det inte är lönsamt. Använd kopplet för att mota undan hunden i de situationer som hunden vill äga. Träna däremellan possitiv förstärkning runt mat och föremål! Om denna träning upphör kommer dessa hundar att utvecklas till potentiellt farliga hundar som vuxna!

När hunden lär sig att ta godis fint från ägarens händer, ska ägarna att börja lära valpen att hantera oönskad beröring genom att ge honom godis när han låter bli rörd och manipulerad. När valpen är klar för detta så är det bara att vända sig efter tikens beteenden, hur gör hon när hon vill besikta valpen? I lugn och med tydlig auktoritet visar hon valpen vad hon vill, vi får inte backa för aggressiva beteenden men ej heller bemöta dem med aggression!


Dessa valpar kan vara väldigt sociala, men ägarna måste fortsätta att hela tiden titta på sin valp efter tecken på ilska (vidgade pupiller, frysning och stirrade) och ägarna bör ge människor kex att ge hunden innan de kontaktar och interagerar med hunden.  Detta steg skulle inte rekommenderas för valpar som är rädda eller som inte vill vara social med andra människor!

Ju äldre valpen blir ska ägarna konsekventa med att få mer kontroll genom att göra grundläggande saker som lydnad ex sitta kvar och andra typer av impulskontroll utbildning.

Det är synd om dessa valpköpare, de har köpt en hund och fått ett monster som de dessutom ser som sitt ansvar och deras misslyckande. De ville ju bara ha en hund!



Här kommer några exempel på aggressions frågor som jag fått under mitt yrkesliv som hundtränare…

-  ”Jag har två 11 veckors hanvalpar, deras lek börjar oroa mig. Nu slåss de så att blodet rinner varje dag. Vad ska jag göra?


-  ”Jag har en valp som jag köpte när han var sex veckor, han togs från sin mamma när han var fyra veckor. Han biter hysteriskt och får utbrott på oss, det går inte att lämna honom ensam då får han panik och skriker, vad gör vi?

- ”Jag har en Springer tik på 6 månader och hon hugger oss allvarligt när vi försöker klappa henne, det går inte att borsta henne utan att hon attackerar oss, kan du hjälpa oss?


- ” Vi har en Jack russel på 13 mån som inte släpper in oss i sovrummet, när vi ska gå och lägga oss, han blir helt vansinnigt aggressiv. Det går dessutom inte att gå in i köket när han äter, då attackerar han oss ursinnigt. Hur gör vi?


- ”Jag har en Collie som är 9 månader, han är aggressiv och biter mig ursinnigt när jag borstar honom. Om jag säger åt honom så hugger han djupa hål i mig. När vi möter andra hundar så skäller han och bråkar, då kan han även vända mot mig och börja bita mig. Kan du hjälpa mig?


- " Vi fick en basset / beagle  mix när hon baravar  8 veckor gammal. Hon är idag 9 månader. Uppfödaren berättade aldrig för oss att hon hade visat vakt eller aggressiva beteenden, dessa som skulle ha varit del problem för oss eftersom vi har barn som är 2 och 4 år gamla. Och sedan började hon vakta ben, hon stjäl från barnen och vaktar sin matskål. Hon nöp båda barnen, och bet mig tillräckligt hårt för att sy ett par stygn, mer än en gång. Vi har kämpat för att behålla henne, men våra små barn kan vara i fara. Hur gör vi?

- ”Jag fick en 12 veckor gammal Spaniel som inte respekterade mig eller min 9-åriga Leonberger, han är aggressiv och går på Leonbergen som försöker svara mot. Men jag måste gå emellan. Då biter han mig istället. Det går inte att ta saker av honom för då bits han så illa att min man sagt att det får vara slut, jag är snart 70 år och orkar inte med en aggressiv hund. Uppfödaren vill inte köpa tillbaka hunden, kan du hjälpa mig?

- ”Vår Basset Griffon bet av örat på barnet, måste vi avliva hunden eller kan vi träna bort detta?


- ”Min dobermann är 15 månader och har bitit ihjäl en hund, han är aggressig mot hundar men inte mot oss. Kan man göra något?

- ”Jag har en Labbe som nu är 1 4 månader gammal. Han är mycket aggressiv och biter hårt när han leker. Han stjäl saker och går till en säker plats i ett hörn, där är han mycket aggressiv och angriper om jag vill få tag i saken. Han hoppar på alla besökare till huset och kan börja bita dem om de säger ifrån. Kan det här bli bättre om man kastrerar honom? Hur ska vi göra?

- ”Jag har en Chihuahua som är omöjlig han bits och är aggressiv hela tiden om man inte låter han vara. Om man vill klappa biter han, ska man borsta pälsen så är det omöjligt. Jag kan inte sätta på honom ett halsband utan att bli biten. Att klippa klorna slutar alltid med att jag blöder efter hårda bett, kan man träna bort detta?


- ” Vi har en Pinscher som är galen, han bits så fort man bara tittar på honom. Då kan han bli stel och plötsligt bara hoppa och bita oss i ansiktet. Vi har idag hockeyhandskar på oss när vi sköter om honom så vi inte gör illa oss. Vi har prövat att sätta på munkorg men han attackerar oss bara han får syn på den. Nu väntar vi barn och känner oss oroliga! Hur kan vi göra?

-”Vi har en Rottis som är 5 månader och den har aggression attacker mot oss, den bits utan förvarning och vaktar allt möjligt. Vi kan inte klappa den utan att riskera att bli bitna om hon inte vill bli klappad. Kan du hjälpa oss?

Vi har en Cockerpoo….

Vi har en blandras av Tzi och Pek….
Vi har en Dvärgpinscher…
Vi har en Pitbull….
Vi har en Amstaff…
Vi har en Schäfer….
Vi har en Schabrador….
Vi har en Bordercollie…
Vi har en Boxer…
Vi har en Lagotto…

Vi har en Bichon…

Ja listan kan göras lång på raser och aggressions problem, min erfarenhet säger att nästan alla av dessa hundar saknar språkinlärning från en bra tik, i sin tur så har man missat att förvalta den inlärningen, när man får hem valpen och på så sätt accepterar man att hunden är sin egen chef, med det så tillkommer rättigheterna att bestämma vad man vill!


Hundar kan bli farliga för miljön, vi ska inte acceptera det utan se till verkligheten, alla hundar går inte att rädda – avliva och köp en hund som passar dig bättre!!! :D

Be en sakkunnig om råd innan hundköpet, det finns en hund för alla, köp den som passar dig bäst!
Köp den dessutom från mer seriösa uppfödare än de som bara säljer valpar!

Här kommer vi inte framåt med bara godis utan dessa hundar måste vi arbeta med ett mer etologiskt perspektiv, tydlighet, konsekvent förhållningssätt, ärlighet mm så kan man lyckas med dessa hundar men de blir aldrig en ”säker” hund, har en hund bitit en gång, så gör den det alltid en gång till. Då får man ställa sig frågan om det är värt risken att någon blir skadad!?

Och är hunden värd risken, dvs är det en yrkesarbetande hund där behovet är så stort för att hunden är så bra? Då är det väl bara att förvara hunden på sådant sätt att den inte får tillgång till att visa aggression mot familjemedlemmarna!

Kräv inte mer av hundarna än ni klarar av själva, då blir det på ovanstående sätt, släpp stoltheten erkänn att det inte blev bra och köp en ”snällare” hund nästa gång, eller ta hand om en vuxen hund som redan är dokumenterat snäll och se till att ha mera kunskap på fötterna!



Stay Safe Alla!




2 kommentarer:

Hanna aka Lilla My sa...

Wow, vilket bra och VIKTIGT inlägg!

Anonym sa...

Hej
Länge sedan du skrev här. Kom in på din sida när jag letade olika synpunkter på aggresiva hundar.
Min hund var okontrollerat aggressiv vid matskålen från 8 veckors ålder då vi hämtade henne.

Och hur mycket jag än jobbade med henne (fick bort mataggressiviteten)
fanns aggressiviteten mot andra hundar och människor hela tiden under ytan och pyrde.

Den som genomlider detta ... det är så fruktansvärt gjort mot hunden...

För i mitt fall var det uppfödaren som brutit mot tillsynen av valparna.

De fick bo i en friggebod och verkar som de fick på liv och död bråka om maten.

Det skulle vara BESIKTNINGSKRAV på uffödare varje år - iaf när de har valpkullar.

Vad är det för idé att dela ut kennelnamn om inte dessa kennlar följs upp?

Min hund blev 4,5 år. Hon fick en svår sjukdom - det var 50/50 chans för henne att klara sjukdomen.

Men eftersom hon inte tålde att man rörde henne (ville inte att man borstade osv) hade det även varit svårt att behandla henne med många vet.besök efteråt.

Stor är saknaden efter henne - men detta - att hon aldrig kunde leva som en fri glad hund.