ADHD eller Damp på mina hundar...?

Kroppen känner av temperatur sänkningenute långt innan den visar sig på termometern, startar dagen aggressivt och slukar pillerhögen, nu för tiden utan att "knycka" huvudet bakåt för att kunna svälja tabletterna.

Tränade egna hundarna igår med ett lyckat resultat. Ricco låser sig på godis när jag lär honom att gå i possition vid sidan. Provade boll istället och tror att det är medicinen för honom. Han är väldigt omogen och har svårt att fokusera. Det får inte bli för mycket information till honom på en gång, han klarar inte att koncentrera sig. (Damp kanske)Men det är bara att låta tiden ha sin gång!

Xeon börjar bli en fröjd att jobba med, när han väl befinner sig på marken. Inomhus är melodin för honom, där är inte störningarna så svåra att hanter för honom. Det gör att det tog bara 10 visningar på ställandet så utför han momentet med betyg 10, sättande under gång fixade han på 2 så om det fanns en inomhus bana så skulle vi nog tävla framgångsrikt där ;) ! (ADHD kanske) Om man kunde kontrollera miljön så har man inga problem eller....

Jag har alltid haft teoier om att hundarna kan drabbas av ADHD och Damp började forska i det efter att Utter (ADHD+Damp) kommit in i vår familj. Honom kan man hålla en köttbulle framför nosen men han kan ändå inte fokusera den utan bara måste kolla vad som händer runt om. Han klarar inte av att hantera sina impulser utan följer dem hela tiden exempelvis om han ska ligga och råkar titta på något annat så glömmer hans sig på en nanosekund och plötsligt bara står upp. Han har kommit så långt att han inte springer dit näsan pekar nu vid tre års ålder. Han är väldigt störningskänslig och kämpar faktiskt med sin impulskontroll men det är synd om honom för han vill ju inte göra fel.

Har märk att detta ökat på mina kurser också, hyperaktiviteten och aggressoner i frustration samt störningskänsligheten gör att det blir svårare att jobba med hundarna för eleverna. Har pratat med etologer, zoologer om detta och det finns ingen forskning på det, men att de håller med om mina teorier borde stämma. Skulle de göra det måste vi tänka på hur vi tränar hundarna, absolut tydlighet, helt konsekvent, öka antalet repetitioner, korta pass och vid inlärning störningsfritt. Vi måste utbilda hundarna i impulskontroll och passivitet för att de ska hantera sig själva! Precis som vi gör med barn i samma situation, hatar och jämföra hundar med barn men i det här fallet kanske man kan ta del av kunskapen som finns runt dem!

Vad säger ni, har ni era teorier om detta? Maila mig på onemoretime@telia.com
Stay Safe!

SLE lupus hos våra vänner också!

Startar upp med "pillerhögen", konstaterar att nytt väder drar in och det "ilar" mer i ledkapslarna än igår, på sjukan så nivåsätter man detta med idag en 7a på en 10 gradig skala. Men det som en gång var en 10a för mig har jag vant mig vid och det blir till en 7a idag, kroppen är en bra mekanism och tur är väl det!!
Till det har immuniteten fått sig en törn efter förkylningen så hudutslagen är fler och blåsorna i munnen har blossat upp igen. Men undviker jag ketchup, apelsin, tomat och annan stark mat funkar det ju! Konstigt att man går upp i vikt än då! Febern kommer än så länge bara kvällstid så det är ok!

Var hos veterinären A igår, besöket tog ett par timmar. Lugn det hade inte hänt något speciellt förutom att det skulle tas antikroppstest för 2a gången på Xeon bla. Körde in på parkeringen med hundsläpet och lastade ur hund nr 1, Utter han skulle få klartecken på sin hals efter operationen. Utter är en liten "kyckling" när det är okända saker på G, likaså denna gång lite ängslig men vid gott mod travade han in på kliniken. Han höll andan uppe för jag är lite hängig, då anser han att han måste kolla mig, "mammasgris" som tjejerna på jobbet säger!!

Att öppna munnen på honom och rota i halsen är inte det lättaste, men veterinären A och jag fixade det även utan råstyrka. Han "klämde" ihop munnen lite så det blev märken i veterinären A´s hand men inget allvarligt. Han såg fin ut i halsen och har fått grönt kort på att fysas igång, det kändes bra! Ut med honom för att lasta in honom i trailern, folk på parkeringen stirrar som om man ska leda hunden till slakt när man sätter in hundarna i facken på trailern. De skulle bara veta hur bra med plats det är därinne!

Lastar ur hund nr2, Xeon hans blodprov blev inte godkänt förra gången utan han fick en ny spruta och de obligatoriska 120 dagarna har nu gått igen. Så nu var det dags, Xeon har lite svårt att gå på alla fyra och vara tyst för er som inte känner honom. Han stormar in på kliniken och innan jag hinner fram till receptionsdisken har han sniffat av hela väntrummet inklusive foderhyllor, kaffeautomat och toaletten, på 2m koppel! (finns smakprov på vår hemsida om hunden som aldrig är stilla) Väl inne på rummet så väntade nästa prövning, han kan bli ganska arg på folk trots sin unga ålder, sist försökte han äta chefsveterinären.
Här törs jag ju inte "sätta" mig på honom utan att folk ska tycka att man är "hård" på hunden, så vad gör man, jo enkelt man gör bara som alla andra, håller i handtaget på kopplet! Älskar denna situation, på kliniken är det dessutom den enda gång i världen som andra hundägare ALLTID har kort koppel, undrar varför?

 Men vi fick en mycket duktig sköterska, hon tittade aldrig på honom, vände sidan till, och böjde sig aldrig över honom utan satt ned vid sidan om och Xeon köpte hennes "underdånighet" och var hur lugn som helst. Jag sa till henne att i min värld så var hon nog den bästa djursjukvårdaren jag mött! Ut med Xeon till trailern, folk står och pekar vid det här laget.

Lastar ur hund nr3, Ricco som vi ska ta blodprov för rabies på. Sist han var inne för några dagar sedan så blev han allvarlig mot veterinären B. Med det i färskt minne så hoppades jag på att vi får samma "sköterska" igen. Han var tveksam med en del morrande men köpte hennes neutralitet i hanteringen av honom. Mitt grepp runt honom kunde successivt slappna av, i övrigt är han cool i miljön! Ivrigt påhejjad av personalen om -" vem kommer du med nu?" Hund nr 4, Samson säger jag.

Går ut med Ricco för att mötas av dottern och Samson. Hon vill ha frågestöd inne hos veterinären och har bett mig komma med. Under tiden detta sker kommer en vän med sin hund som har "klinikpanik" och som också bett mig om stöd inne hos veterinären. Den gamle Pascoe fick agera stöttepelare åt hennes hund, han är cool även om det skulle bli jordbävning och hennes hund är imponerad av Pascoe så jag trodde på den ideén. Och det funkade jättebra!

Veterinär A är en gammal vän till mig, hon var en bidragande del till att Polo & Pascoe blev till. Vi talade om hur man faktiskt ska kunna träna klinikskräck, börja med bordsträning hemma, hantering i att hunden måste vara stilla, träna i att öppna munnen osv till att besöka kliniken utan krav ex sitta och ta en kaffe i väntrummet, kanske be om att få gå in på undersökningsrum som är tomt för att lösa korsord.

Mina valpar har alltid fått följa med de "gamla" lugna hundarna när de "bara" ska vaccineras. Vilket har lett till att hundarna inte bryr sig om miljön på kliniken. Jag som djurägare är ju dessutom mindre stressad om vi besöker kliniken utan att det hänt något, var inte rädd att prata med din veterinär, det är ju faktiskt din livskamrat det handlar om!

Veterinär A berättade att det inte alls längre är ovanligt att finna SLE lupus på hundarna, stackars djur tänkte jag! Kronisk smärta, övertrött, sår som inte läker, blåsor i munnen och eksem, muskelinflammation en vanlig dag för mig. Skulle min hund få allt detta, utan att jag förstår att det är något som är fel och jag inte är påstridig hos veterinären. Då undrar jag hur det kan vara att leva i den situationen!?
Veterinären berättade att en kollega till henne, haft en Westie som fått SLE och som senare dog, Hon gick och köpte en ny hund av märket Aussie som ju är de friskaste ;), också den visade sig få SLE. Konstigt sa veterinär A och det tycker inte jag, svarade jag. I min värld så är kollegan den bästa att ha en sådan hund, hon vet ju mer om hur hunden mår än många andra, alltså den bästa ägaren! Eller....

Lyckligtvis så har man på hundarna inte sett samma sjukdomsbild på de inre organen levern, njurarna, hjärtsäcken, lungsäckarna som hos människan, ännu...

Bara för idag, ska jag visa kärlek och respekt för varje levande varelse jag möter!

Stay safe!

Bara för idag ska jag inte oroa mig....!

I natt var en sådan natt som smärtorna bråkar med min sömn. Har lärt mig att om man ligger "mitt i kroppen" utan att röra sig, så blir det lite skonsammare. Att bara komma utanför täcket är en temperaturväxling som ger påminnelse i lederna, värst var armbågar och händerna i natt.

Vaknar, arg och aggressiv som vanligt i dessa ögonblick. Dubblar painkillerdosen till frukost och vet att om ca 30 min lugnar sig topparna på värken. Konstaterade också när jag körde till jobbet att jag är som hundarna som kommer till mig. Funderar på hur det har gått för de hundar man förr om åren missat att smärta varit orsak till aggression, det är ju tråkigt att de ska lida!

Många som har problem med sin hund som tidigare alltid varit snäll och plötsligt blivit aggressiv, ger jag rådet att söka veterinär före de kommer till mig. Inte allt för sällan upptäcker man dessutom att hunden har smärtor av olika orsaker. Inser att jag själv är likadan, det är dessutom lättare att komma upp ur sängen när man är arg konstigt nog. Tror att det är adrenalinet som hjälper mig, känns det som, hm!

Min ängel till sambo brukar väcka mig och stoppa i mig antiinflammatoriska medicinen före han åker till jobbet. Så lagom en timme senare då jag ska upp så har tabletterna börjat verka i min kropp och det blir lättare att komma upp.

Kommer till jobbet idag efter en lång ledighet och går ett varv i stallet, hälsar på hundarna vissa får "greetings" så det värmer i hjärtat. Detta är varför man orkar gå till jobbet varje dag! "Mina älsklingar" många av dem började sin bana hos mig som "problemhundar" och blev kvar på dagverksamheten. Och mina favoriter är "de jobbiga" och PRO hundarna, de har aldrig några värderingar!

Jag kan oroa mig för mina missar med att exempelvis för "klumpigt" tala om för en ägare att hunden är tjock, jag trodde att det var ok att nämna det. Ägaren blev arg och talar om det för mig med besked. Efteråt går jag och funderar på hur jag borde sagt, det tar energi med sådana missar!

En av mina oersättliga medarbetare och i det här fallet min dotter ska vara tjänstledig för studier nu, det blir svårt att hitta en vikarie som når upp i deras mått mätt. Men nu ska jag leva efter det jag lär ut, inte oroa mig allt kommer att bli bra! Allting har en mening

Så här ser jag det, man får det man beställer... om jag oroar mig för något jag gjort måste jag inse att det handlade om mina dåvarande resurser, vara tacksam för det jag lärt och gå vidare. Måste inse att alla orättvisor som jag utsätts för i det förflutna utfördes av andra utifrån deras betingelser och resurser. Jag kan bara önska dem välgång och hoppas de lärt sig av sina handlingar.

Oroa dig inte, fokuserar man på det man inte har eller kan få så kommer man alltid att känna sig fattig!!! Allt löser sig om man bara förstår varför man måste gå denna vägen!

I hundarnas värld är detta enkelt man är här och nu!!! Inget ryggsäcks bärande där inte!!

Startar dagen med IbuAlvPreEnaSalPla denna dagen, är mycket trött men det funkar, har varit ledig nu!
Har haft huset fullt under några dagar. Sonen och hans Flickvän har varit på besök och med dem den lilla ängeln Astrid, en lockig blond liten tös som snart är 2 år. Hon pratar så mycket att man bara beundrar dem som träffar henne dagligen, visserligen hörs det inte när hon berättar då hon använder teckenspråk. Vi var på polisstationen på besök och hon fick prova "blåljuset" och efter det ville hon bli polis =). Det har gått 21 år sedan Sonen fick provsitta en radiobil, hans ögon lös lika mycket då som de gjorde på Astrid nu!
Är stolt över mina barn som kämpar på i livet, de har blivit mästare på att hantera förhållanden på distans. Då deras väg här i livet inte verkar vara färdig ännu, de månar om sina Särbos så att det verkar gå väl ut! En eloge till alla som sitter i samma situation.
Här har det varit ett pusslande i huset då "Eon valparna" är för vilda att ens släppa i närheten av ett litet barn i nästan 2 års åldern. Har ju inga "hundbarn" att träna på så hundarna fattar ingenting då det kommer en "liten" människa. Den gamle Pascoe bara "hatar" ostyriga barn, helst ska de sitta på en stol hela tiden och äta samt "spilla" lite mat. Därutöver vill han ara hålla dem på mattan, "surpascoe" som han till vardags kallas, sen har vi den andre Utter, som tror att alla älskar honom.
Han snor vantar och mössor oavsett om det sitter någon i dem, det gör inte honom något om det "skriker" lite i vanten, risken är ju bara att någon gör sig illa. Utter har dessutom börjat härma Pascoe i mycket som förberedelse för att ta över, så när han morrar så måste Utter också morra åt barnen.
Med hundgårdar och hjälp av barngrindar så har det slussats hundar och barn i ett par dagar nu, ska tillägga också att den ena "Eon-sonen" håller på att äta ihjäl sig på snön. Så med den senaste snöökningen så har jag fått skotta hundgården före han får gå ut, tjoho vad glad man blev då man precis skottat fram ett dansgolv för att 30 min senare ha 15 cm snö till att skotta!
Igår kom dessutom min Dotter in en snabbis och ville ha hundvakt en stund till sina 2 hundar, varav den ena också är en "Eon-son"! 6 hundar med ett småbarn, jag blev ju inte direkt överlycklig men kom snabbt på att hon tar med sig "Lillebror med Flickvän och lilltösen". Ja det ska jag väl överleva tänkte jag och det gjorde man ju!
Igår körde min söta sambo rent hela uppfarten och gången från snö i hopp om att det inte kommer mera innan han kommer hem igen, han representerar oss på ett bröllop i Sollefteå. Där brudparet marscherade in till "The eye of the tiger" (Rocky) och introt till "Fhantom of the opera" och de marscherade ut från kyrkan till låten "Highway too Hell", har jag fått rapporterats =) Underbart!!

Sitter underbart ensam efter att alla åkt och hundarna ligger och snusar och är lika trötta som jag. Ska ta en fin helg utan måsten och bara njuta. Bara göra det som känns bra! Gör det ni också!
Ha en trevlig helg, Stay Safe!

Min lilla hemlighet....

Jag har sagt många gånger att för första gången i mitt liv så måste jag sätta upp staket runt tomten, och det sedan Eon valpen Xeon kommit hem till oss. Han är som en räv inte som en hund, krävs en hel del klurande från mig för att få honom dit jag vill. men det var väl därför han hamnade hos mig. Han har mycket försvar, jakt och är dessutom vild i sin själ och kräver få veta varför på allting.
Jag har berättat förut att han brukar beställa saker och ting och så gjorde han denna gång också -"Ut! och husse som var snäll öppnade altandörren och Xeon gick ut, själv satt jag upptagen och registrerade bara i ögonvrån att detta sker. Husse ropar in Xeon, men ingen hund kommer, och det är inte ovanligt att han inte kommer på första. Xeon är pedantisk och vägrar gå förbi sin egen avföring utan måste i sådana fall gå runt huset för att komma in.
Efter en stund reagerar jag på att dörren står öppen och det drar kallt, tanken slog mig att husse gick väl på muggen under tiden Xeon skulle tillbaka runt huset.
Jag går till altandörren och ser Xeon stå på uppfarten med "pinglan" över ryggen, kallar in honom och han kommer som ett skott =)! Stänger och återgår till mitt, sedan stormar husse genom ytterdörren, fly förbenad barfota i "Foppatofflor" (utifrån djupa pulversnön) med ett skohorn i handen, -"den där dj-a hunden har jag jagat ända nerifrån Rydbo station, han var ju ute och spatserade!
Xeon stod bredvid mig och hde "pinglan" högt viftandes över ryggen och sänkte huvudet som om han undrade vilken väg husse tänkte ta nu!
Det såg så roligt ut när husse var så arg, kall om fötterna och Xeon bara viftade lite på svansen, men det är min hemlighet!(jag vågade inte skratta högt som ni kanske förstår)
Husse har ju inte förstått när jag förklarat detta förut, men nu talar han vitt och brett om att -"Nu, bara tjälen går ur, så blir det grind!!!
Tack Xeon för att du visade vägen, mitt fel trots allt, då hundarna fått gå sysslolösa en lång tid, vad ska de då göra om inte bli kreativa =)

 Stay Safe!

Bara för idag ska jag utföra mitt arbete hederligt!

Förkylningen laddade ur kroppen, är så trött, att vilja mer än man orkar är inte så kul. Men det finns de som har det värre, jag kan ju iallafall =) På med lite mer IbuAlv ca var 4e timme så går det framåt!

Var inne på jobbet en stund häromdagen. Hade ett samtal med en djurägare inget ovanligt med det, men dessa samtal har blivit flera under årens lopp, varför? Det handlar om att säga adjö och låta den kära hunden få somna in!
Ibland känner jag mig som djurens talesman, själv lider jag av ESP och har förmåga att ta upp bilder och känslor från dem jag kommer i kontakt med. Inte allför ovanligt känner jag av hundarna utan att ens se dem, i detta fall så gäller det en gammal Golden, han har varit hos mig i 10 år så vi känner varandra riktigt bra även om vi inte ses varje dag.
Han är trött, har ont och ser dåligt, detta får man acceptera från en gammal hund men sista månaderna har han blivit ännu tröttare och har för ont och är dessutom rädd för smärtorna nu. Ägarna väljer att sätta in smärtstillande och hunden blir 2% bättre, jag har mitt första samtal med ägarna om att det börjar bli dags att fatta ett beslut. Ägarna känslor går i försvar och det sätts in pencilin också, hunden blir 2 % piggare igen.

Jag hälsar på hunden med "greatings" går ned på knä, han kommer lugnt mig behöver han inte muntra upp så han visa hur trött han är på riktigt. Han lägger sitt nästan vita huvud i min famn och jag ser allt, jag känner allt och han säger att han är klar. Jag lovar att förklara det för hans människa med tårar i mina ögon, inte för att jag sörjer hans beslut, utan för att han litar på att jag ska hjälpa honom, en ära att ett djur har så mycket tillit till mig får mina tårar att rinna.
Samtidigt som jag logist sett vet vilket hårt arbete jag har framför mig så måste jag ändå stå för mitt ord, vem ska annars föra hans talan? Inte veterinären iallafall!
Att få djurägarna att långsamt komma fram till ett uppvaknande och ett helt oegoistiskt beslut är inte det lättaste, processen sker under flera samtal.
Att försöka få hundägaren att förstå att hunden går och väntar på dem, är jättesvårt. Hundarna vill inte göra sina människor ledsna, och då ökar de stress och aktivitet vilket gör att man tror att hunden är piggare än vad den är, en svår situation för mig och vännen jag för talan för. Beslutet som jag arbetar fram emot gör absolut lika ont i hjärtat att fatta idag som det gör övermorgon!
Var sanningsenlig mot dig själv, för vem tror du att inte fattar beslutet nu!?
Ägaren kom och hämtade hunden häromdagen, jag mötte dem i stallgången, Golden gick ur boxen och fram till mig utan att säga hej till sin människa. Jag "körde greatings" och han tryckte sin panna mot mitt bröst, och bara stod så en stund, jag blev så överväldigad att tårarna började rinna, och gjorde ett nytt försök att få Goldens människa att förstå, jag tog Goldens lurviga öron och bad om förlåtelse för att jag inte lyckats få förståelse, för det budskap jag skulle framföra. Sedan gick de tillsammans hem, Golden och hans människa!

Nu när jag var inne på jobbet och gästspelade under min förkylning så, talade jag igen med Goldens människa och lyckades få en förståelse för att det är dags, då i sista sekunden kontrar människan och gömmer sig bakom en ny orsak till att vänta, han kanske behöver specialfoder!!!!???
Jag fick en chock, insåg att jag måste bli hårdare i mina besked och då heter det plötslig att man väntar på barnet som inte ens bor hemma och endast träffar Golden en gång i kvartalet, måste få förståelse och godkänna beslutet....?
Innan jag går hem så ger jag mina "greatings" till Golden som nu efter ca 6 månader av att varit färdig, börjar bli en spillra av sitt forna jag, glansen, glädjen, den stolta men trötta hållningen allt är borta, Golden är trött, rädd och bara vill att någon blåser ut ljuset, som är den enda lågan som brinner i hans själ just nu när elden har falnat i honom.
Varför måste djuren som aldrig kräver mat, kärlek, tid eller någonting, de bara lever för oss, varför ska de behöva vänta på våra egoistiska känslor, den enda gången de någonsin ber oss om något, blås ut Ljuset!

Ett par andra människor hade hunden hos mig, den var otroligt gammal, Isländaren var en glad kille som gjorde allt för alla människor runt honom skulle vara glada. Han blev trött och "bad" mig tala för honom till hans människor, de tog beslutet att det skulle bli avlivning, men de skulle vänta 14 dagar till barnen kom hem, under tiden så började Isländaren hosta blod och den lilla svansen försökte vara tapper. Han kom ofta och la sitt lilla huvud i mina händer och såg frågande på mig vad som händer.
Hans människor hade honom hos mig från tidig morgon till sena kvällen, själv vågade jag inte bråka för då kanske hann försvann från min översyn och fick ligga och självdö någonstans ensam. Jag frågade dem varför de inte hade honom hemma sista dagarna? -"Det är så jobbigt att se honom!" sa de.
Återigen var det människor som inte var sanna mot sig själva!
En annan människa kom med sin hund till pensionatet och skulle lämna in den, den gick på rehab sa ägaren efter en ryggoperation. Ok, sa jag vad gäller för mig så som vårdnadshavare...
När jag följde med ägaren ut till bilen för att hämta Blandis (som jag träffat många gånger förut) så fick jag en chock, hunden en stolt hane i sina bästa år var bara en spillra, han låg i bilen med blöja, op hade förstört hans förmåga att kontrollera urin, han hade brännskador av urinen mellan benen, liggsår över hela ena sida då han var så förlamad att han inte kunde stå eller resa sig utan stöd.
Helt förstummad går jag fram och ger honom mina "greatings" han lägger huvudet i mina händer och långt in i hans svarta ögon ser jag en liten låga som vill bli släckt! Jag vänder mig mot hans människa och berättar om att det vore djurplågeri och låta han få fortsätta så här oavsett vad veterinären säger, denna stolta hanne skall inte behöva komma in på stallet och ens behöva tänka tanken om att behöva försvara sig mot de andra hanarna!
Jag sa till ägaren att jag kan följa med hunden till sitt sista veterinärbesök om ägaren tyckte det var jobbigt, tack vill du göra det blev svaret!!? Vi bar över hunden i min bil och ägaren åkte på semester.
Själv tappade behärskningen och sprang in på lagret och bröt ihop, tror inte personalen sett mig så ledsen någongång. Samlade ihop mig och följde med Blandis och som fick somna i min bil en stund senare! Jag skötte iallafall mitt arbete ärligt även om det var jobbigt!

En lång story på en blogg men arbetar man med hundar är det inte bara kel & gos hela dagarna!
-Att vara sann mot sig själv är att se sanningen i ögonen, vad det än gäller. Om man är sanningselig mot sig själv kommer också andra att vara det. Det blir lättare att "göra mot andra vad du skulle vilja att de gjorde mot dig!" Av kärlek till oss själva och andra skapar harmoni i våra liv. Så lev ärligt och kärleksfullt, och bara för idag utför ditt arbete hederligt!
Fortsätter det nya året med att bara för idag ska jag utföra mitt arbete hederligt och sanningsenligt...


Stay Safe

Bara för idag, ska jag visa kärlek och respekt för varje levande varelse....!

Brukar jag säga till mina elever på kurserna, för att vi ska komma ur vårt negativa tankesätt, tänk en positiv tanke om varje varelse du möter, så möts man snart bara av positiva energier. All negativitet attraherar negativitet, prova att gå en dag i kärlekens tecken får du se, förlåt allt och alla för vad de är och sänd dem en positiv tanke så kommer allt tillbaka till dig i positiva energier!
Efter att ha kommit i säng sent igår eller imorse så blev det en ordentlig sovmorgon. Började sen dagen med 1,6 g Ibuprofen, 5mg kortison, 1 gram Alvedon, en malariatablett, en för blodtrycket, en vätskedrivande och detta är för Lupusen inte för baksmällan =), har ingen sådan men bara för att göra klart det.
"Den dödliga" förkylningen har faktiskt fått mig att inte känna smärtorna fullt ut, min kära sambo sa då -" så du menar om du fick välja skulle du vara förkyld eller ha ont?" Eeh, jag vet faktiskt inte, var så in i H-e förskyld med bihålor, öronvärk så denna gång väljer jag nog att bara ha ont. Så helt plötsligt blir det ju positivt att ha ont, eeh hur gick det till? Ja, ja en vanlig dag i Lupusens värld! =)
Igår kom det hem kära vänner på middag. En enkel tacolåda serverades och hundarna planerades in i minsta detalj så att det skulle bli lugnt under middagen. Alla rastades och "små" grabbarna sattes i hundgården ända in i det sista, så de kunde leka av sig, min plan var att de skulle sova gott när de kom in.

Allt ok, in med hundarna gav dem varsit ben, de "äldre" i hallen och ungdomarna i gästrummet.
Ja senast Ricco var i gästrummet bet han sönder sladden till elljustaken och drog ned orkidén som står där. Även denna gång lyckades han få tag i sänglampan och nästan orsaka brand, grabbarna slogs om benen och precis innan gästerna kommer, så passar Piss-nisse Ricco på att lägga en hög på mattan därinne, och mina vänner ingen liten smygare utan en blaffa som stank utan dess like! Snabbt hinna få undan den innan gästerna, in bakom barngrinden till två helt vilda unghundar som tror att nu är det highlife, matte kommer!
Att få dem att inte trampa ut denna före jag hinner dit med påsen, är nog ganska kul att se för en utomstående! Sedan skall moppen in i detta "hundhav"(bara beståendes av 2 Eon-valpar) och ytterdörren på vid glänt i försök att eliminera ev kvartående stank, det lyckades!
Gästerna kom, Xeon lyckades välta allt utom granen denna gång. En av gästerna sa -"att hemma hos mig så har vi hundar och kommer ni hit, så skyll er själva!" Det tog jag fasta på, helt plötslig så slappnade jag av och lät Xeon välta vinglas, kom inget på mattan =), välta ut kaffe på tårtan, Prinsesstårta med kaffesmak är nu uppfunnet =) osv en mycket trevlig kväll avslutad tidigt in på årets sista dag!
Ett strålande väder ute, en riktigt vacker vinterdag på årets sista dag, vad mer kan man begära. Stanna upp och njut av livet, låt inte dåliga energier störa din dag. Var dag ett liv, som farbror Melker sa, det ligger mycket i det! Nu ska jag ut och njuta av min del gör så du också! Önskar er en härlig sista dag på året och välj inte samma fel nästa år, älska alla så kommer alla att älska dig!

Bara för idag ska jag inte vara arg....!

Startar dagen med att min underbara sambo ger mig mina painkiller innan han går till jobbet, det är lättare att komma upp senare då! Tar resten av medicinhögen till frukosten. Åt inte ett piller före detta i mitt liv, äter ett apotek varje vecka nu!
Är hemma idag också, idag har jag slagits med en utbildningsplan på Powerpoint, skulle ha in en logga som inte hade genomskinlig bakgrund =( ! Allt funkade fint i Photoshop men den ville inte spara den som jag ville, blev bara argare och mera frustrerad på att jag inte läst boken bättre om Photoshop. Mitt i detta känner jag mig som killen i reklamen om nässprayen och alla pappersnäsdukarna!
Utbildningsmaterialet skall vara klart typ igår, så stressen grep tag i min "förkylda" kropp och ilskan med det. Ringde min livlina när det gäller att manipulera bilder och problemet var löst på 2 min och resultatet hamnade i min mailbox, Stort tack för det!  (Nu ska Xeon in från hundgården, -"Ut! ropar han som om det är en altandörr som ska öppnas! Ricco smet också ut och kaoset var ett faktum, i 200 km/h ronderar de huset, till jag får stopp på en av dem med att hota att slå snöskyffeln i huvudet på den som inte stannar -NU!, äntligen in i värmen igen och hundarna är nöjda.)
För höga föväntningar gör oss ofta arga, när något eller någon inte lever upp till våra behov eller önskemål, faktum är att varje situation är en spegling av orsak och verkan, skapad av mig själv. "De"som "råkar trycka på knapparna" eller stimulera de svaga punkterna, är egentligen inte orsak till vreden. De är också här för att lära sig något - Förlåt dem för deras fel och brister och gå vidare! Hör ni det Ricco och Xeon!?När ska ni ställa upp på mig som jag servar er?
Orättvisor ser man överallt, om man fokuserar på vad man inte har så kommer man fortsätta känna sig fattig och arg! Så var tacksam och bara för idag ska jag inte vara arg!
Stay Safe Alla!

Bara för idag ska jag leva i tacksamhet.....

Ibland tvivlar man på sin egen förmåga, att kunna se bakåt
 betyder ju faktiskt att vi kommit framåt!!

Hej!
Började dagen med vanliga piller högen, hade mera feber idag i kombination med superförkylningen, beslöt att stanna hemma. Känner mig som en hel karl som blir däckad av en förkylning =)! Skottade ändå ur den ena hundgården åt Ricco annars äter han upp all snö och kissar inne, ja ja. Pasco verkar bara bli mer senil för varje dag, han tror att det serveras mat varje gång man passerar grovköket och Utter är inte sen att hänga på, man kan ju ha fel tror jag han tänker. Xeon bara springer överallt, jag menar överallt typ han har vält granen 3 ggr, från ryggstödet på soffan till köksbänken säger
-"maaamaa! och då studsar jag upp i feber dimman för att servera honom vatten. Har ju dumt nog lärt han att säga så och då får jag väl stå mitt kast. Sedan rusar han vidare till altandörren och beställer -"Ut! och jag kommer som kallad och hjälper honom att öppna, i brist på hundträning nu så har han utvecklat en massa andra kunskaper om hur man styr mig (köp ingen vallhund om ni inte tänker jobba). Sedan ronderar han huset ca 4 varv före han lyckas komma ihåg vad det var han skulle göra. Under tiden står jag och fryser och blir argare och argare, sedan tryter tålamodet och det kommer  -"Kom!, paus -"Kom! paus, -"Kom! paus -" ca 5 st innan han bestämmer sig för att skita" under tiden vaknar "pissnisse" Ricco och bara MÅSTE ut på stört! "Kastar" ut ALLA hundarna i hundgården och går in i den varma sängen igen! Vill bara med detta säga till mina elever gör som jag säger inte som jag gör!!! Trots att sjukdagarna hemma ser ut som de gör är jag tacksam för det jag har, min underbara sambo, mina barn som jag är så stolt över, mina vänner som alltid finns där, att vi alla har hälsan och lever goda liv! Bara för idag ska jag leva i tacksamhet.... Stay Safe ALLA!

Vad är Lupus?

Hej!

Tänker använda mig av bloggen som en dagbok där jag berättar om mina dagar, hur det ser ut när man lever med "Vargen" och jobbar med Hundar! // Rose

Systemisk lupus erythematosus (SLE), är en kronisk reumatisk sjukdom som i princip kan drabba alla organ i kroppen. SLE har ett klassiskt kännetecken. Lupus erythematosus betyder ”rött vargbett” (Lupus är latin för "varg") och syftar på det röda, fjärilsformade utslaget över näsan och kinderna, men det är långt ifrån alla med SLE som utvecklar fjärilsutslaget.

Vid SLE blir immunförsvaret av okänd orsak hyperaktivt och attackerar den egna vävnaden. Det finns en ökad förekomst av cirkulerande antikroppar. Symptom, ofta börjar sjukdomen med ledsmärtor, artrit, förstorade lymfkörtlar, njurpåverkan, muskelsmärtor och illamående. Symptomen beror på vilket organ eller annan vävnad som är drabbad. Njurar, hjärta (perikardit), lunga (pleurit), centrala nervsystemet, blodkärl är organ som kan angripas. Hud, leder, muskler och benmärg angrips också. Sjukdomen är i perioder värre och i perioder bättre. Raynauds fenomen kan finnas. Sjukdomen kan också förekomma tillsammans med Sjögrens syndrom.

Förekommande symtom

1. Utslag i ansiktet på kinder och näsben ("fjärilsutslag")

2. Diskoid lupus (ett ofta lokalt och avgränsat område)

3. Överkänslighet för solsken, får solskador på huden och triggar skov

4. Oförklarliga småsår i mun och nässlemhinna

5. (Kroniska)Ledsmärtor och inflammationer

6. Inflammationer i lungsäck och hjärtsäck

7. Njursjukdomar

8. Symptom från nervsystemet,kan ge minnesluckor och ökad svårighet för inlärning

9. För lågt antal celler i blodet (röda eller vita blodkroppar eller blodplättar),ger svårläkta sår och ökade infektionsrisker

10. Påvisande av vissa reumatiska faktorer i blodet, vilka utgörs av antikroppar mot kroppens egna celler (anti-DNA, Sm-antigen eller anti-fosfolipid)

11. Påvisande av antinukleära antikroppar (ANA)

12. Förlamande trötthet, huvudvärk

13. Högt blodtryck